Medarbetardriven innovation kan skapa mycket mervärde för företag. Men för att lyckas krävs aktiva chefer som ger tydlig återkoppling och som uppmuntrar och ger utrymme för kreativt arbete. På detta sätt kan man ta tillvara på och utnyttja mångfalden i en organisation, visar Izabelle Bäckström, forskare i industriell ekonomi vid LTH, i en ny avhandling.
Hennes arbete fokuserar på hur företag engagerar sina medarbetare utan en uttalad innovationsroll och hur de tillåts och uppmuntras till att bli partners i innovationsarbetet, alltså att samtliga medarbetare bjuds in till att lämna idéer och vidareutveckla sina koncept oavsett utbildningsnivå, bakgrund eller nuvarande yrkesroll i organisationen. Under fem år har hon följt det arbetet hos ett globalt IT-företag som har stimulerat innovation genom att bjuda in samtliga anställda till att delta i innovationsarbetet.
– Jag har följt hur de arbetar med innovationsprocesser i ett alltmer digitaliserat sammanhang, där den traditionella förslagslådan har bytts ut mot ett digitaliserat idéhanteringssystem. Jag har studerat möjligheter och komplikationer i processen genom att fokusera på interaktionen mellan medarbetarna och ledningen i denna process. Det handlar dels om ett fokus på medarbetarens uppfattning av sitt deltagande, dels ledningens sätt att hantera, selektera och utvärdera medarbetarnas idéer, säger Izabelle Bäckström.
Medarbetardriven innovation som koncept berör en mångfald av idéer, det vill säga hur man engagerar alla medarbetare – oavsett bakgrund – och stimulerar samskapande på olika hierarkiska nivåer i en organisation. Izabelle Bäckström intresserar sig för processen; vad som händer med idéerna, hur ledningen hanterar de förslag som kommer in och hur man väljer ut de förslag som tas vidare i processen. Inte minst är återkopplingen till medarbetarna viktig.
I innovationssammanhang omnämns ofta ”det kreativa geniet” som källa till idéer och projektledare av idékonceptet för att arbetet ska kunna ta konkret form och slutligen komma att implementeras. Många gånger kräver detta att individen själv lägger värdefull fritid på att vidareutveckla sin idé utanför arbetstid. Men att befästa en bild av en innovatör på myten om det kreativa geniet kan vara en spegelbild som är svår för alla medarbetare att identifiera sig med.
– Nyckeln är hur man samtalar om innovation i organisationen och att man ser till att inte enbart bjuda in utan även aktivt lyssna till medarbetarna som har expertkunskap om den dagliga verksamheten, säger Izabelle Bäckström.
Hon berättar att en avgörande faktor för framgång var att idéhanteringssystemet var väl integrerat i verksamheten för att uppmuntra medarbetare att relatera pågående projekt till innovation.
Det tycks alltså vara viktigt att skapa en mer mångfacetterad spegelbild som fler känner igen sig i. Izabelle Bäckström menar att den framgångsrike intraprenören, som driver interna projekt framåt oavsett förutsättningar, spelar stor roll men att kollektivet runt intraprenören är minst lika viktig.
– För en stark kreativ innovationspotential är kollektivet viktigt att belysa. Vissa medarbetare har entreprenörsegenskaper medan andra är minst lika viktiga analytiska bollplank, säger hon.
Avhandlingen ”Mirror, mirror on the wall, who’s the innovator after all?” finns att läsa här: https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/mirror-mirror-on-the-wall-whos-the-innovator-after-all(5fd104da-6fad-4a4c-8bb7-d5854e5a8eeb).html